Ninjh

Fan, jag är så jäkla förbannad så det finns inte! Ska det fortsätta såhär så kommer jag få en hjärnblödning och dö snart!!

Min morsa skulle hämta mig från dansen, hon hade lovat att tanka bilen igår. Jag ringer henne efter att jag har strechat klart för att kolla om hon har kommit.
Vad tror ni tantjäveln säger?

"Nej, bilen har ingen bensin, du får ta bussen."
"VA?! Du skulle ju tanka? Med vilka pengar hade du tänkt att jag ska ta mig hem? Jag har ju inga biljetter?"
"Tjaa, du skulle sagt det igår, så hade du kunnat få av pappa."
"Men vafan, jag SA ju det igår?! :o"
"Det gjorde du inte alls. Du får väl gå hem då?"

Grejen är att jag -vet- att jag sa det igår, för vi disskuterade det då med.
Efter lite fina ord och jag la på, så började jag gå hem. Hon va förfan på Maxi och ville att jag skulle vänta på att hon skulle gå hem och kolla ifall bensinen räckte, sen skulle hon höra av sig.
Yeah, sure, jag hade verkligen lust att sitta där i 1 timme och vänta, när hon redan var en halvtimme sen.
Nej, då promenerade jag istället.
Väl hemma, precis vid dörren ringer hon, skitsur, och frågar vart jag är.
Hemma svarade jag såklart.
Tror ni inte att hon står och väntar utanför dansen då? Vad faan tror hon att jag skulle göra där en timme efter att jag slutat? :S
Fina puckar. Hon påstår att hon sa att hon skulle hämta mig.
Det gjorde hon inte.
Och varför åker hon för att hämta mig om jag inte svarar i telefonen? :S

Sen ringer dessutom pappa upp och frågar vart jag är. De ska alltid starta en jäkla skallgång om jag inte svarar i telefon. Idioterna ringde polisen en gång och anmälde mig försvunnen för att jag hade missat tåget från sthlm en gång och batteriet på mobilen dött. Ett tåg = 40 min sen. Man anmäler försvunnen efter ett dygn.
Kommer hem och får ett samtal från polisen som berättar att en familjemedlem är borta och att man försöker hitta personen.
Tror ni inte jag får hjärtinfarkt? Hade ju förihelvete drömt på natten att min syster försvunnit/dött, och de som känner mig vet att jag ganska ofta drömmer sånt som blir sant.
Efter några minuters samtal så visar det sig att det är -jag- som är anmäld försvunnen. 
Blev så jäkla förbannad. Polisen blev uppriktigt lättad och lät jätteglad att jag var hemma.
 
I vilket fall så påminnde han om att jag ska till läkaren, och meddelar dessutom om att han ska med och prata med doktorn. 
Say what?! 
Det har han inte sagt till mig. Och jag HATAR när nån följer med mig till läkaren. Som att jag vore ett litet barn. 
Han sa att det är bara för att han ska fråga vad det är för fel, som att jag inte brukar göra det själv? :S
Då säger han; "ja, men du brukar ju säga att de inte hittar något fel? Du frågar väl fel saker."
Med en askaxig röst som att jag var ett retard som inte klarar av nånting i livet.
Sen frågar han dessutom vad jag döljer eftersom jag inte vill att han ska följa med.
RTSEJYRKDUTKFHFDZSRUYJ½!!!!!!
ÅÅÅÅÅH BLIR SÅ FÖRBANNAD!!!
Skitfamilj.

Dansen gick någorlunda bra iaf. Vi är kaosmånga i gruppen bara. Det ser fan inte bra ut, om jag ska vara ärlig. Alla krockar in i varandra för att det inte finns något utrymme. Lol.

Monterbygget gick kasst med. Fick ingen hjälp alls med något under förmiddagslektionen. Sen blev vi klara på 1½ timme efter att vi fått lite hjälp på andra lektionen. Värdelös dag.

Mamma har åter igen vart i mitt rum och använt min hårtork, när jag 154563ggr sagt till henne att jag inte vill att hon ska göra det, utan att hon ska använda sin egna jävla tork.
Fint att min familj någonsin lyssnar på mig. <3
Inte en endaste jävla gång.
Puss.