Jag ger upp.

Det funkar inte. Skola och jag går inte ihop. :( Jag pallar inte mer, på riktigt.
Är det verkligen värt att må så dåligt?
Ja, om man verkligen vill bli det man vill bli.
Vilket jag verkligen -verkligen- vill.
Men jag orkar inte må så jäkla crappy pga. av det. 
Ständig stress och oro. 
Panik. Illamående. 
Bryter fortfarande ihop såfort jag tänker på skolan. 
Vad fan ska jag göra.
Kommer inte klara av trean. Klarade egentligen inte av tvåan.
Men pga. poängen jag haft från tidigare år får jag fortsätta. 

Vad ska jag göra? :( Det funkar inte.
Vad faan ska jag göra?
Jag vill verkligen bli paleontolog.
Jag vill gräva efter dinosaurieskelett.
Jag vill sitta ute i öknen i arizona eller i kina eller någon annanstanns och hosta damm.
Jag vill verkligen. Men det funkar inte.
Jag är inte intresserad av det jag läser. Jag känner ingen motivation till att läsa det.
Och det förstör allting.

Varför var jag tvungen att må så dåligt när jag läste natur, att jag inte kunde fortsatt?
Det förstörde allt. Jag blir så arg och besviken på mig själv.
Det förstörde verkligen A L L T.
Jag vet inte vad jag ska göra mer.
Jag dör om jag inte kan bli paleontolog.
Jag kan lika gärna dö.

Och våga inte säga att det bara är att jag har negativ inställning!!!!!! Jag orkar inte höra den fjantiga anledningen igen, då det inte ens har med saken att göra!! Inte ett jääävla dugg!!


~*~

Kommentarer
Postat av: KEEDO

Jag känner igen mycket i det du skriver.. jag blev "tvingad" in i min Design linje av ingen annan mindre än min mor. Och jag försökte byta linje i 2,5år utan att ledningen, rektor eller något gjorde något åt det. Jag känner inte att jag "gav upp", utan att jag gjorde något jag aldrig i mitt liv gjort; satt mig främst som viktigare än utbildning jag själv inte ens tror på.



Hemlis: jag skulle också vilja bli en paleontolog -whisperwhisper-

2009-07-08 @ 00:01:31
URL: http://keeedo.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0